,

Döm inte boken efter omslaget

,

Stolt

Finns mycket jag är stolt över. Finns mycket jag varit med om. Finns mycket mera jag har att se framemot. Men främst är jag stolt över den jag är idag, den mamma jag är till mina barn och den kvinna jag blivit! Den personliga resan jag gjort. Mina karriärs val i mitt yrkesverksamma liv. Dom vänner jag har kvar som berikar mig med så mycket värme och kärlek, som peppar, pushar och stöttar mig i allt jag gör. Och mina små prinsar som ser upp till, som älskar mig villkorslöst, som lyfter mig, motiverar mig och som får mig att vilja bli bättre i allt jag är och gör. Det är för er jag kämpar för.

Finns så mycket jag är stolt över! Det finns så mycket mera jag kommer bli stolt över. Jag är bra grym alltså! 😉

,

Glad påsk 2019

Få inleda påsken med mys frukost och sen få hem pojkarna på mammavecka och dessutom vara lång lediga tillsammans är helt underbart. Imorgon blir det iväg och leka på lekparken, sparka boll och bara njuta av våren som kommit. På söndag blir det grillat med familjen och måndag är vi lediga för ännu mera mys innan en ny arbetsvecka bär av.

,

Tålamod

En utav mina styrkor får jag väl ändå säga är mitt tålamod. Krävs mycket innan jag liksom ger med mig. Krävs mycket innan man blir bruten totalt. Och det har jag förmodligen fått med mig sen jag var liten. Efter allt man har varit med om. Mig rubbar man inte i första taget. Så många hinder och gupp jag varit med om på sistone, som fått mig att ifrågasätta mig själv och valen man gjort i livet, en aning. Men jag ger inte upp! Jag gör det för mina pojkar, jag gör de för min lilla familj, jag gör detta för att skapa en bättre framtid för oss. Jag vill drömma stort, jag vågar drömma stort. För oss! ❤️❤️❤️❤️ Allt jag gör är för oss.

,

Våld och hot

Jag är uppfostrad med en helt annan syn på uppfostran och disciplin. Något som vi i modern tid skulle kalla för våld och hot. När man var liten så tänkte man inte så mycket på de utan man liksom på något sätt förstod att det är så här man får veta vad som är rätt och fel. På så sätt hade jag även respekt mot mina föräldrar. Och ja, ibland levde jag i rädsla. Det har på ett sätt präglat mig till den person jag är idag. Jag skulle aldrig någonsin få för mig att köra samma sorts uppfostran på mina barn. Även om jag vet att mina föräldrars sätt faktiskt gav resultat så tror jag ändå att det går att uppfostra barn på ett helt annat sätt genom att vara konsekvent istället. Men kan man vara konsekvent utan att ”hota”? Eller ska man köra den omvända psykologin genom att uppmuntra bra beteende istället?

Ex: ”För att du nu skött dig så kommer jag ge dig denna belöning”, ”För att du nu skött dig så ska jag läsa denna boken för dig”, ”För att du nu skött dig så kan du nu börja utöva sporter”. Den vanligaste sättet vi vuxna gör är just de här med att ”hota”.

Ex: ”Nu när du gjorde denna dumheten kommer du aldrig mera få titta på tv”, ”Nu när du gjorde denna dumheten kan du glömma paddan”, ”Nu när du gjorde denna dumheten kommer du aldrig få göra något roligt” etc….

Hur uppfostrar du ditt/dina barn? Vilken metod kör du? Den uppmuntrande eller den sk ”hotfulla” varianten?

, ,

Obalans

Man fick sig en käftsmäll. Inte bara en, inte vara två utan tre gånger. Det är precis som att man fått sig en hjärnskakning och vet varken in eller ut. Känslorna bubblar inombords. Känslorna bubblar utombords. Hjärnan går i högvarv och man vet varken in eller ut. Vad gör jag för fel? Känner mig så ensam men samtidigt så omringad av vackra människor. Vill finna balansen igen.

Lite om mig!

LIVET SOM MAMMA!

Tankar och känslor som tvåbarnsmamma..