Ett utbrott

Igår hade jag och C lite egentid. Vi hade bestämt med min mamma att vi skulle gå på Bomässan tillsammans. Sagt och gjort så hämtade jag upp henne och så åkte vi till mässan. Vi hann gå ett varv sen tog vi oss en paus där C fick lite mat. Sen efter de började C bli trött. Tröttheten gick över till övertrött. Sen efter de blev de kaos. Han skrek och skrek. Inget gick att trösta. Jag tog upp honom i famnen. Gick runt med honom i vagnen. Försökte distrahera honom. Busa. Ge mer mat. Erbjuda vatten. Men INGET hjälpte. Och han skrek mer och mer. Bestämde mig för att lämna mässan, mamma hade som tur väl sällskap av min syster, så jag och C åker därifrån. Tänkte att han kanske somnar i bilen om jag kör lite. Hann inte mer än ett par kvarter ifrån mässan till jag måste stanna igen. Ser i spegeln att han blir helt lila och chippar efter luft. Parkerar bilen. Tar ut honom och försöker trösta honom i famnen. Men han lugnar sig inte. Där fick jag panik. Ett sådant utbrott har han aldrig haft. Kände inte igen min son. Just där och då bestämde jag mig för att åka till Grand för att värma flaska och byta blöja, klä av honom då han var varm, kanske låta honom springa av sig lite med i familjerummet. Sätter honom i bilen igen, skrikandes, försöker prata med honom att han får hålla ut till vi kommer till Grand. Vi kommer fram. Bär honom i famnen, fortfarande skrikandes, in i familjerummet och försöker fixa flaskan med honom i famnen. När vi är i de rummet är det vi och två andra mammor med barn där inne. Den ena mamman ser på både mig och C att vi panikar. Så hon och hennes dotter som är några månader äldre än C försöker få C uppmärksamhet. C är svårflirtad, fortsätter skrika, jag förstår vad dom försöker göra så jag hakar på leken. Efter ett par minuter så lyckas dom fånga C uppmärksamhet och han ÄNTLIGEN lugnar sig. Då passar jag på ge honom flaskan, klär av honom försiktigt så inte han tappar fokus på dom och försöka byta blöja. Då vid blöjbytet höll han på att få utbrott igen men då lyfter mamman upp henens dotter till soffan så C ser henne. Då blev han lugn igen och jollrade med henne. Efter ny blöja och magen ännu mera mätt så ville han till slut ner på golvet och leka med henne. Och jag kan äntligen pusta ut och försöka lugna mig efter denna hemska utbrott. Vi stannade ca 30 min i de rummet så C fick leka av sig lite samt återhämta sig från utbrottet och att jag kunde känna mig trygg med en bilfärd hem.

Men jisses alltså. Ibland är föräldraskapet helt underbar. Sen kan man få en sådan här dag… då allt bara är kaos. När vi väl skulle köra hem så hann jag inte mer än rulla ut från Växjö, då somnade min älskade hjälte, helt utslagen.

SM-GULD 2018 VäxjöLakers

Imorgon ska det firas!!! Och jag måste införskaffa mig en till t-shirt med autografer på. Jisses. Vilken utklassning, 20-1 i målskillnad!! Så värda detta guld. Och Elias Pettersson, lycka till med allt i framtiden. Din karriär har precis börjat.

Gameday

En kanna kaffe senare och nymålade naglar så är jag nu taggad inför finalomgång 3!! Hej Lakers!! Se nu till att hålla nollan idag med.

Vislanda marknad

Vilken förmiddag! Och denna morsan är rätt sleten. Önskade jag kunde vila lite men måste väcka den yngste rätt så omgående. Annars kommer han aldrig somna ikväll. När JAG behöver MIN sömn. Japp, lite ego är jag nu. Vi har varit på Vislanda marknad hela förmiddagen. Super mysigt men stressigt att vara iväg med två barn själv. Speciellt när den ena bara springer runt och den andra vill åka tivoli attraktioner. Så lille B blev lite lidande i uppmärksamhet. Men fick ändå åka/göra karuseller som han önskade sig. Dessutom passade jag på att köpa hem bröd i mängder som jag fryser ner. Billigt och bra på marknaden. Köper det jämt där. Det blev dock ingen marknads godis, vilket oxå är standard för mig men vi köpte med oss donuts istället. Snart är det dags för hockey. Så jag ska försöka tagga till!

I betong

Att alltid ha någon att stödja sig mot. Att alltid ha någon man kan lita på. Att alltid ha någon att hålla i eller hålla handen med. Den personen har jag funnit! Och min pelare är gjord i betong! Oavsett vilket blåsväder mitt liv har att storma med så står min pelare där och påminner den styrka vi besitter. Dagar då jag känner mig svag. Sämst. Och bara helt enkelt vek. Så påminner min pelare mig varför jag är den jag är idag. Har du med funnit din pelare, var rädd om den, värna den, nyttja den, uppskatta den och älska den!!

Nefarian af Adde

Vi har fått äran att ha lärt känna dig i 8-9 år. Dagen är nu kommen där du måste tyvärr flytta ifrån oss. På bilden ligger du och Onyxia. Ni var verkligen helt underbara tillsammans. Dreamteam! Du kommer vara saknad. Och jag hoppas att vi får träffa dig i framtiden. Tack Nefarian för denna tid. Tack!

Lite om mig!

LIVET SOM MAMMA!

Tankar och känslor som tvåbarnsmamma..

Instagram

Instagram did not return a 200.