,

Nytt kapitel

Och den började idag!

Många nya ansikten, många nya namn, många kollegor, mycket info och massa intryck. Behöver jag nämna att jag började känna mig tung och trött om huvudet efter lunch? Och behöver jag nämna att huvudvärken blev påtaglig runt 14.00 tiden? Sista timmen idag var verkligen tufft. Hur mycket jag än försökte planera och tänka, räkna osv… Så gick ingenting in. Men sen efter kvällen middag och att pojkarna somnat så har jag suttit och googlat och läst lite till. Det är först nu som jag lägger ifrån mig jobbet. Inväntar ett samtal ifrån förra HK läraren för att få tips på hur jag ska kunna lägga upp terminen.Imorgon kommer en ny dag och kudden har aldrig känt med lockande som idag. Men måste hålla mig vaken lite till, iaf till efter hon har ringt.

,

Stor betydelse

Musik är något som betyder enormt mycket för mig, har alltid gjort och kommer alltid att göra. Genom musik kan jag uttrycka mig, kan vara antingen genom sången eller dansen. Jag sjunger jämt och sjunger jag inte så nynnar jag och nynnar jag inte så dansar jag. Om det är något jag saknar när det gäller musiken är just kören och danslektionerna. Jag försökte på mig Joyvoice kören förra året men jag missade alldeles för mycket av att bara närvara varannan vecka pga barnen.

Genom musiken finner jag styrka igenom jobbiga tider, genom musiken finner jag även glädje och kärlek. Musiken betyder inte bara mycket för mig utan för min familj oxå. Barnen älskar att dansa, om inte mer än mig. Vi har ständigt musik igång här hemma.

Håller andan en stund
Försöker glömma allt som vi gjort fel
Och varje steg vi tar river ner allt det där som du och jag byggt upp

Vi vet att det har varit svårt och båda har gjort fel
Är det allt vi ser

Världen är fylld utav dig
Jag har allt man kan önska sig
Världen är fylld utav dig
Du är allt jag har önskat mig
Jag öppnar mina sinnen för allt jag ser
Ja för allt som sker

Det är vi mot världen
Vi glömmer våra synder låt mig bara visa vägen
Vi glömmer våra synder börjar om
Det är vi mot världen
Vi glömmer våra synder börjar om
Världen är fylld utav dig
Jag har allt man kan önska sig
Världen är fylld utav dig

,

Vänner eller bekanta

Man har ju insett med tiden vilka ens riktiga vänner är. Man skulle egentligen kunna dela upp dom i olika kategorier. Och jag tror många utav er känner igen de. Jag menar, jag har rätt många vänner som jag ständigt skriver med. Vissa dagligen, vissa flera gånger i veckan medan andra är någon gång per månad. Pratar i telefon är inte riktigt min grej utan jag skriver hellre för då tar man sig tiden att svara när man kan istället för att hamna i ett jätte långt oplanerat telefonsamtal som det oftast blir när man pratar i telefon. Som två barns mamma, matte och fru så har jag inte tid med detta. Sen har vi dom vänner som man faktiskt träffar på en fika eller över en bit mat eller något annat nöjes relaterat. Alltså enligt mig är djupare vänskaps relation. Det är dom vännerna som jag verkligen uppskattar och vill hålla igång. I mean it takes two too tango! Tyvärr så har man vänner som man försöker träffa, alltifrån att man själv tar initiativet till att bjuda in till en träff eller tvärtom och man med tiden inser mer och mer att jag är nog den enda i de här vänskaps förhållandet som vill fördjupa de. Är det då vänner eller är det då bekanta (alltså den sortens vän som man bara skriver med)? Jag har försökt att boka träffar med dom som jag tror är mina vänner men som visar sig faktiskt bara vara bekanta. Hur mycket tid och energi ska man lägga innan man tar till sig de och inser att de här kommer aldrig bli den vänskap som jag faktiskt vill ha. Tro mig, jag har blivit sårad av vänner som jag trodde var mina vänner. Och jag önskar ingen den smärtan. Jag vill heller inte känna den smärtan igen. Nu när jag skriver så inser jag mer och mer att jag har nog bara en handfull med vänner men betydligt fler bekanta. Det låter som att jag klagar vilket jag absolut inte gör. Men rannsaka dig själv och scanna igenom din vänskapskrets så inser nog även du att du hade fler bekanta än vänner. Om jag så bara hade haft en enda vän så kan jag säga att jag hade varit minst lika lycklig med en som om jag hade 10000 vänner. För det är tilliten, kommunikationen och respekten man har för varandra som betyder något.

Så till alla mina underbara vänner där ute, tack för att ni finns och för att ni står ut med mig och mina knasiga tankar, känslor och knasigheter. Tack för att ni älskar mig för den jag är. Tack för att ni stärker mig. Och jag hoppas att jag gör minst lika mycket för er som ni gör för mig. Tack!

, , ,

Ett sista farväl

Här sitter man och väntar på bättre tider. Iakttar, analyserar, bevakar, lyssnar och tar till mig. Jag lär mig en del av att bara infinna mig i situationen. Det är tydligt att min närvaro märks med sin frånvaro. Att lämna med flaggan i topp, rakryggad och känna en stolthet i de jag har åstadkommit. Så glad, lycklig men samtidigt med sorg i mitt hjärta. Men jag sänker inte huvudet för de. Snarare tvärtom. Jag lyfter blicken, små ler lite och är inget annat än lycklig just nu. Jag ser ljuset. Ljuset i mitt liv. I vårat liv. En underbar framtid som vi skapar. Får visioner. Drömmar som skapar fjärilar i magen. Jag blir alldeles varm i kroppen. Snart kan jag stänga ner detta kapitel och börja skriva på oskrivna blanka blad. Att få skrivkramp igen trodde jag aldrig att jag skulle se framemot. Livsglädjen kommer krypandes och jag längtar mer än någonsin!

,

Oskuld tagen

Efter allt hårt slit så förtjänar man lite materiel ting. Så vi har skämt bort oss en aningen och jag har tagit oskulden när det gäller bärbar dator. Alltså bärbar dator har man haft innan men inte något som så lyxigt och extra ordinärt som denna skönhet.

, , ,

Invigning HusmanHagberg Växjö

Min syster är mäklare för HusmanHagberg (Sveriges bästa mäklarbyrå enligt mig) och idag hade dom invigning av deras nya kontor. Mer centralt, mer öppet och otroligt proffsigt och stilrent kontor. Hela familjen var på plats, som det brukar vara vid sådana tillställningar då det är viktigt att man representerar pappa bla och ger stöd till familjen. Dessutom fick jag ypperlig tillfälle att nätverka med bankmän, journalister och självaste VD för HusmanHagberg. En väldigt givande eftermiddag med lite jobb samtal emellan. Blev inte så långvarig då jag hade fotbollsträning att passa med B.

, ,

Skärmberoende

Ser ni något som sticker ut ifrån bilden? Något unikt och något så vackert, egentligen. Det är skrämmande hur skärmberoende vi har blivit. Hur vi ständigt är uppkopplade och hur vi ständigt kollar omgivningen på vad som gör eller hittar på. Vad hände med den personliga kontakten som vi en gång hade för varandra? Att vi faktiskt tog oss tiden att lyfta upp telefonluren för att utbyta ett par ord med varandra. Att vi faktiskt planerade träffar, allt ifrån fika till middagar. Varför har det blivit så här? Där vi måste hävda oss, söka uppmärksamhet, visa omvärlden hur vi har det eller hur inte har de…? Bilden som man publicerar är så missvisande och helt fel många gånger. Inte konstigt att den psykiska ohälsan blir större och värre. Och barnen blir mer och mer bortglömda för att föräldrarna eller vuxna i deras omgivning ständigt kollar ner i deras skärmar.

Hur ser du på ditt skärmberoende? Är detta något du kan minska på?

, ,

Tekniken

Här hemma är vi alla teknik intresserade och lite nördar. Men ibland så vill inte riktigt tekniken samarbeta med en och det är oftast när jag ska hålla på med något och så funkar det inte riktigt. Så får man skit för att man har ”förstört” något och det dröjer inte länge förrän problemet är löst och så får man sig en uppläxning på vad man inte ska göra och bör göra istället.

Någon som känner igen sig i de?

,

Jag

Jag lär. Jag lär varje dag. Att vara öppen i mig själv och ärlig i min känsla. Att inte stänga igen även om det gör ont. Att våga stå kvar även när det gör ont. Att våga stå kvar även när andra lämnar. Att våga omfamna de som gör ont likväl som att jag omfamnar det som gör mig glad. Att möta andras val och acceptera att jag inte kan förändra de. Men ha modet att förändra de jag kan. Att inte gå bakåt. Inte ha för bråttom framåt. Utan vara i det jag är. Att inte längre vara rädd att jag inte blir vald för det är inte samma sak som att bli bortvald. Att samtal med människor berikar. Även om man inte är överens. Att gå den väg mitt hjärta vill inte vad min hjärna tycker. Fast och andra sidan, idag kanske min hjärna skulle varit starkare än hjärtat. Jag lär. Jag lär mig varje dag. Jag.

,

Skadan är skedd

När man en gång byggt en bro med stabil grund och när den bron och stabilitet helt plötsligt får sig en spricka. Då kan ens värld rasa samman på nolltid. Hur gör man för att laga den sprickan? Går det att laga den eller finns risken att sprickan blir allt större och djupare? Man brukar säga att med tiden så läker sår. Visst gör den de. Men när skadan redan är skedd, hur gör man för att bryta den mentala påfrestningen? Livet är inte lätt. Hade den varit de så hade alla varit lyckliga och krig hade inte existerat. Man hade älskat istället för att hata. Endast tiden får visa vad som är rätt eller fel.

Lär dig livets stora gåta. Älska, glömma och förlåta!