, ,

Skärmtid

Dyrbar tid som går tillspillo. Och vi försöker lära våra små att begränsa sig från alla skärmar som finns i ett hem. Men frågan är om vi har tittat på oss själva i spegeln? Vem är vi som kräver de här av dom små när vi själva är den sämsta förebilden!!?

Jag har blivit mycket mer noga nu att vid matbordet har vi inga telefoner. Äter vi mat eller fikar så får inte telefonen komma upp på tal. Så respektlöst att sitta och svara vänner, familj eller jobb medan alla andra sitter vid matbordet och samlas över en god matbit. Matbordet för mig är hjärtat i ett hem. Likaså köket. För det är där gemenskapen skapas. Relationer fördjupas och man får sån värdefull tid tillsammans.

Nu när min äldsta son är hemma efter olyckan igår så fick han spela lite tv spel för han hade svårt att sitta still eller vara tyst. Så då fick han lov att ha skärmtid. Och då försöker jag undvika min skärmtid i den mån jag kan. För det är hans sätt att umgås med mig, även om man kan uppleva de något osocialt men under den tiden han spelar så kan han faktiskt från ingenstans tro att jag har hängt med i hans spelande. Han börjar ställa frågor om olika gubbar och banor han har varit på. Berättar lite om hur det har gått och vad som var lätt eller svårt med en Quest osv… då gäller det att jag är engagerad som förälder och inte är distraherad av min egna skärm. Vilket jag tror det lätt kan bli för många föräldrar/vuxna tänker nog – men om dom gör sitt med tv spelet så spelar det inte så stor roll om jag sitter med min skärm. Tro mig! Det spelar roll. Ha en kommunikation med barnen och fråga om det är ok att ni båda har skärmtid fast på två olika håll. För det kan faktiskt vara så att barnen/barnet vill ha med dig i hans/hennes intresse.

När jag väljer att umgås med mina barn på de sättet så som dom vill umgås framför en skärm så märker jag tydligt hur dom växer av att dom faktiskt blir sedda. Dom enda gångerna pojkarna får ha skärmtid är på helgerna. OM dom förtjänar de. Oftast så hinner dom inte då heller eftersom vi oftast är iväg och tränar eller träffar släkt och vänner. På veckodagarna finns inte skärmtid alls för vi föredrar att leka, läsa, räkna och gosa.

De jag vill komma fram till är, att vi mer och mer spenderar tid framför våra skärmar. Och vi allmänt blir mer och mer lata. Både som vuxna och som föräldrar. Sånt snappar barn upp så himla lätt. Jag får höra många gånger av mina elever tex, deras kommentar är oftast ”mina föräldrar sitter mer med telefonen än vad jag gör”. Att höra dessa unga tonåringar säga så om sina föräldrar sårar mig. Jag såg de senast idag när jag var iväg en stund på dagen. Att en pappa med barnvagn som gick längst vägen, han höll vänster handen i vagnen och i höger handen höll han telefonen och gick på en promenad med sina två barn i vagnen. Med tanke på de fina vädret vi hade idag så kan jag tycka att det hade varit ett ypperligt tillfälle att prata och ha en konversation med sina barn. Njuta av miljön och omgivningen som dom befann sig i.

Så snälla alla vuxna där ute. Om vi ska visa och lära våra barn, vår framtid mer om vett och etikett och om respekt. Minimera på skärmtiden för din egna del och ge din fulla uppmärksamhet till barn och ungdomarna.

, ,

Inte alltid som man tänkt sig

Vår fina helg som började så bra slutade inte riktigt som vi tänkt oss. Igår kväll fick vi spendera tid på Jourläkarcentralen då B gjorde illa sig ordentligt.

Det som hände var att han tränade och skrapade i hakan rejält och fick ett stort hack. Läkarna övervägde att sy men efter mycket om och men så limmade dom ihop hakan. 
Som tur väl var så slutade det bra men det kräver en del uppmärksamhet kring honom.
Hakan är ett sådant utsatt ställe och vi har fått direktiv ifrån läkarna att han måste ta det lugnt, prata så lite så möjligt och helst inte skrika. Vilket kan låta lätt men för en sexåring är detta svårt, speciellt i skolmiljö där massa roligheter sker hela tiden. Så jag valde att stanna hemma tills jag känner mig trygg med att lämna honom på skolan igen. 

Mitt val som jag absolut inte ångrar! Finns inget jobb i hela världen som stoppar mig när det gäller mina pojkar. Deras hälsa är väldigt mycket viktigare.

, ,

Fullbokat som alltid

Som alltid så fort det är helg så är vi ständigt uppbokade. I fredags var vi iväg hos ett par vänner. Vi blev bjudna på väldigt god mat. Och barnen som alltid trivs otroligt bra tillsammans. Dessutom är dom i samma ålder.

Det är så lätt att man stannar allt för länge men vi kom ändå någorlunda iväg hemåt i tid. Så fort vi kom hem så somnade pojkarna rätt fort.

, , ,

Inte bara en mamma

Inte nog med att man jobbar heltid som ”vanlig anställd”. Jag har även startat eget och på de så har jag även äran att titulera mig som mor till två fantastiska söner och all dess commitment som tillkommer. Älskar mitt liv! Även om tiden ibland kan vara kort och stressig.

, ,

Möte och utbildning

Gårdagen var en lång dag! Mycket info. Motivationen var sådär. Tur man avslutade dagen med god mat och godare dessert. Igår slängde jag ihop en Key Lime Pie i glas. Otrolig lätt och fräsch efterrätt.

Snart kommer pojkarna hem. Så som jag längtat!!

, , ,

Derby

Vilken känsla. Det var så länge sen vi var p hockey och äntligen tog vi oss tiden att gå på en match. Inte vilken match som helst. Utan en derby match. Japp. Lakers vs HV71. Och vi fick göra det bland dom bästa sittplatserna i hela arenan tillsammans med min far och hans företag. Ni kan ju gissa hur väl jag mådde under hela match föreställningen. Dessutom att få åka hem med seger, mätt mage och fantastisk man vid sin sida. Yes. Jackpot till mig!

, ,

Finally

Efter att vi här hemma varit smått sjuka och dåliga till och från sen december. Så var det kärt återseende att få vara tillbaka på gymmet. Perfekt dag att vara där med då det inte var så mycket folk.

Och dessutom har gymmet (äntligen) fått in nya löpband. Dom som stod där innan gick sönder en efter en typ. Så idag invigde jag löpbandet och måste säga att dom nya är betydligt bättre än dom gamla. I slutet av träningspasset så blev det tomt på gymmet. Då passade jag på att fota.

Simhallen däremot var det rätt mycket folk på. Många barn och barnfamiljer med tanke på att det är sportlov. Kul och se att barnfamiljerna hittar på något tillsammans.

Efter gymmet var det bara att sätta sig och jobba igen.

, ,

Mikropaus

Det är viktigt att man mikropausar när man jobbar. Det är vad jag har hört iaf 😉. Då får man unna sig hemlagad semla och en kopp kaffe på de. Mums!

, ,

Övertid

Dom veckor vi inte har barnen jobbar jag oftast mer än heltid. Hur är det möjligt undrar ni, med tanke på att jag jobbar rätt mycket redan dom veckorna vi har pojkarna. Ärligt talat, jag har faktiskt ingen aning. Men jobbet bara rullar på. Timmarna bara swishar förbi. Och det är något med mig, även om jag skulle vantrivas med ett jobb, så ser jag till att jag alltid gör ett bra jobb. Även om jag vet att jag typ är mer eller mindre på väg ifrån mitt nuvarande så gör jag mitt yttersta. Denna veckan vet jag dessutom om att en eventuell utbildning väntar runt hörnet. Och då vill jag få så mycket som möjligt gjort med dom andra arbetsuppgifterna. Så ett jobb av fyra avklarade typ.

Det är lite de som är charmen med att jobba hemifrån. Jag kan vakna och stiga upp när jag vill så länge jobbet blir gjort. Jag tar mikropauser och ser till att jag har fortsatt bra med energi och pepp igenom hela mitt arbetspass.

Innan denna dagen är slut så har jag lite jobb kvar. Som jag förhoppningsvis kan ta under täcket i sängen. Det är så kallt ute och blåser massor. Både jag och Lohilo blåser nästan bort.

, , , ,

Familjehelg

När jag tänker tillbaka till helgen som var så blir jag varm i hela kroppen! Att skapa nya band med fantastiska människor tillsammans med min fina familj gör mig lycklig. Att pojkarna dessutom kunde uppföra sig är stort plus i kanten. Jag älskar att skapa minnen. Jag älskar att knyta nya band. Jag älskar mitt liv. Jag älskar vårt liv.

Dessutom har C upptäckt pottan så det känns som att vi närmar oss (förhoppningsvis) inom kort en till blöjfri pojke hemma. Sen när blev pojkarna så stora??