3 månader sen + en födelsedag på de

Hej allihoppa!
Jag vet att uppdateringen har varit dålig på sistone men det har varit mycket här nu under helgen.
Först jobb, sen träffa farmor och besöka farfars minnesplats och tända ljus.
Massa tankar hinner ifatt en, känslor som man trodde man hade glömt men nej – allt finns kvar.
Grät en massa på väg hem!
Att livet kan förändras på ett par hundradelar.
Imorgon är det 3 månader sen Onyxia försvann ifrån mig, sen hon tog de sista andetaget i min famn, sen jag fick se henne springa fritt och leka med Nefarian sen jag fick säga adjö och minnas alla stunder vi hade tillsammans.
Men morgondagen är också en väns födelsedag som jag ska försöka komma ihåg att gratta henne.
Hennes hund försvann ju samma dag. Vi delar denna sorg tillsammans. Det är hemskt!

.

Jag ÄLSKAR dig Onyxia, forever and ever!!!!

Angels hundservice

Har någon utav er läsare mött på denna företag?
Jag mötte på dom på Blocket.
Jag då som arbetar obekväma arbetstider är mer än villig att betala för att köpa en sådan här tjänst.
Vilket fall… Första gången jag såg annonsen på Blocket så drog jag iväg ett mail, fick svar rätt så omgående där dom ville veta ålder på min hund samt ras och kön. Svarade artigt och inväntade ett bekräftelse mail.
Tyvärr fick jag ingen vilket gjorde mig lite ledsen och inte seriös tagen som kund eftersom det var tajt med tid till hundpassning.
Nu då denna veckan tänkte jag att jag hör av mig igen för att ge dom en chans till. Alla förtjänar de tycker jag!
Men har jag fått något svar? -Nej!!
Vad är det för sätt att behandla sina blivande kunder på?
De här företaget ska jag dessutom tillägga att hundpassning/hundrastning är en ny tjänst som dom nyss har startat, är det inte då ännu viktigare att verkligen fånga in en ny kundkrets?

Du kunde ha ringt till dom, tänker ni då?
Ja, det kunde jag men det stod också tydligt i annonsen att man ska kontakta dom där först och så hör dom av sig för mer info…

Jag tycker detta är tråkigt, tråkigt för mig och för dom.
Jag kommer aldrig mera försöka kontakta dom och är det någon som inner fråga mig om min kontakt med dom så kommer det inte bli någon positiv upplevelse.

Har ni varit med om samma sak?
Eller känner ni till dom?

,

Älskade små syskon

Är inte det underbart att ha syskon?
-Jag bara så älskar dom!
Ok, när vi var mindre så betedde vi oss som många syskon gör….
Vi slogs, retades, skrek på varandra, skyllde på varandra och ibland så t.o.m. ”hatade” varandra.
Men är det inte de vi kallar för syskonkärlek?

.

Idag när jag jobbade dag så räddade mina små syskon mig genom att passa Xanthia (vår nya familjemedlem).
Jag kan ju lugnt erkänna att jag var lite smått orolig.
Visst, mina små syskon har ju en katt hemma. Så ansvar vet dom vad det är. Men det är lite skillnad på katt och hund.
Det visade sig att jag hade inget att vara orolig över.
Dom skötte sig galant och likaså valpen.
Det har varit massa bus, kel och en del rastning… Så är det ju när valpen än inte är rumsren.

Härligt väder!

Många skulle nog säga usch men jag menade ju ironisk…
Hehe.
Kom precis hem efter att ha varit på djursjukhuset med lillan.
Hon fick sin andra vaccination nu och jag måste ju säga fan vad duktig hon var!
Från att vi fick vänta till att det var hennes tur så var hon cool lugn.
Så stolt över henne!
Och så självklart fick vi en goodiebag med massa gotte i till henne.

.

Nu tänkte jag värma mig med en kopp te och en mysig film med tanke på att jag fortfarande inte är 100%.

, ,

Fullbokad

En helt galen fullbokad helg har vi haft!
Och nu äntligen ligger man i sängen och ska strax somna in så fort Wordfeud matchen med broder och far min är över.
För er som inte vet vad Wordfeud är så är det en spel app som man kan ladda ner till sin Android eller iPhone/iPad. Skit rolig och verkligen beroende framkallande.
Men helt underbart att ha lite hjärngympa.

.

Iaf i fredags efter jobbet stack vi förbi grannarna en sväng för att skåla lite.
Det blev en kort stund med tanke på att vi har valpen att tänka på.
Så lite avkoppling fick jag efter att ha jobbat 12 dagar nonstop . Mycket trevligt som vanligt!

På lördag morgonen körde jag Tommy och Jessica till stationen eftersom dom skulle iväg till Malmö för att se ”Just det” bandet live. Lät as nice, vilket jag hoppas på att dom hade också.
Ett par timmar senare kom våra vänner Stephani och Alexander en sväng för att fika lite och umgås. Vovvarna lekte en massa med deras vovve Smilla.
Tyvärr blev det en snabbvisit för vi hade vår eftermiddag uppbokad med Rickard, Xanthias uppfödare. Han ville träffa vår lilla sötnos och höra lite hur det har gått osv… Innan vi åkte ifrån honom så guidade han oss på hans gård. Sjukt massa djur har han! Jag beundrar hans intresse för så många olika sorters djur.
Väl när vi kom hem ifrån Rickard så vart det dags för lite hockey – Lakers första hemmamatch i den nya arenan mot Linköping som vi tyvärr förlorade. Men gud vad dom satte press och visade att dom är där för att stanna!

Och idag då… Ja, vi har försökt vila en massa innan min familj kom idag.
Jag fick laga mat som familjen kom med vilket var helt underbart mysigt.
Pappa kom med varmrökt lax och potatis, som dessert blev det både prinsess tårta och ostkaka. Snacka om att vi blev jätte mätta!

.

Som ni hör så har helgen varit full rulle and I liked it.
Godnatt allihopa, sov gott och dröm sött.

Som en bebis

Man är rätt trött om dagarna alltså.
Har glömt bort hur det var att ha valp hemma.
Man är ute flera gånger på en timme för valpen är inte rumsren, hon ska matas 4 ggr om dagen och så ska man busa i jämna mellanåt… Pust!

Men gud vad jag är kär <3 Välkommen till vår familj Xanthia!!

Kärlek vid första ögonkastet

Jag är så kär!
Denna sötnos mina vänner är Xanthia.

,

Blir man någonsin redo?

Vädret idag är helt fantastisk!
Så istället för att gå en lång promenad med Neffe tänkte jag varför inte kasta lite boll i hagen.
Men så fort jag närmade mig staketet kände jag hur jag började skaka av rädsla, saknad och osäkerhet.
Jag brast i tårar och förstod att jag inte var redo att öppna grinden.
Tog ett par djupa andetag och tänkte på att jag gör detta för Neffe.
Någon gång så måste jag våga mig in där.
När jag väl kom innanför och tog av kopplet på Neffe kunde jag se scenariot framför mig. Jag kunde se Onyxia… Hur hon kämpade in till de sista andetaget hon tog.
Jag kunde se hur jag panikslagen skrek och grät, hur hon pep i min famn, hur mycket hon ville vara kvar vid liv.

Kommer jag någonsin bli redo?

Saknaden är så stor!!


Du kommer alltid finnas i våra hjärtan!
Det går inte en minut utan att vi saknar dig.

Kan du bara inte komma hem?

R.I.P Onyxia 8 aug 2011

Jag kommer ha en bloggpause ett tag på obestämd tid då jag måste sörja.
Idag hände något som förändrade mitt liv helt och hållet!