Hittade en dikt som fick mig och minnas min barndom:
Du har tappat ditt ord och din papperslapp,du barfotabarn i livet.
Så sitter du åter på handlarns trapp och gråter så övergivet.
Vad var det för ord – var det långt eller kort,var det väl eller illa skrivet?
Tänk efter nu – förrn vi föser dej bort,du barfotabarn i livet.
Detta var min farfars favorit dikt.
Den är bara för fin!