För två dagar sedan fick himlen ännu än ängel till sig. Som för mig är kanske himlens mest varmaste drottning. Äntligen fick värken hon hade ett slut och äntligen fick hon träffa sin man, sin älskade, min farfar.
Igår när vi alla i familjen samlades och pratade om minnen som vi har haft med våra äldre så blir allt mer och. mer verkligt. Nu finns våra farfäder inte med oss mera. Allt de fina dom har lärt oss i livet, allt de dom har berikat mig under mina första år här i Sverige. Kan jag inte nog med ord beskriva tacksamheten som jag har. Att min farmor dessutom fick uppleva mig som HKK lärare, gör mig ännu mera stolt och mallig. Ännu ett yrke som vi delar tillsammans.
Hennes värme kommer jag bära med mig hela livet. Hennes kunskaper har jag redan delat med mig, vilket jag hade en fantastisk möjlighet till när jag var HKK lärare till 300 elever. Så hennes ådror livet vidare i alla dessa elever, i mig, i min familj och våra pojkar. Tack finaste farmor för att du lärde mig allt i livet, för att du har stärkt mig som kvinna i dagens samhälle, för att du har givit mig så mycket glädje och tacksamhet. Jag älskar dig! Då. Nu. För alltid.
Ps. Krama om farfar från mig. Älskar er!