Folk ställer alltid den frågan till mig – Tröttnar du inte?
Varför skulle jag tröttna när vi har det jätte bra som vi har det?
Ok, vi är kanske inte den mest ”lika” par men vi får det att funka ändå.
Vi båda älskar att prata och med de menar jag föra konversationer/diskutera, vi är sociala människor, vi har passion till mat (jag älskar att laga och han älskar att äta den :)), nu dom senaste två åren har vi två bebisar att älska (hundarna Onyxia och Nefarian), vi gillar spela tv-spel och vi båda prioriterar våra familjer och vänner i samma nivå.
De som gör oss olika är väl de ”yttre”, låter så fel att skriva ner de… Men när vi blev ett par fick jag höra av mina vänner många gånger – vad ser du hos honom, han är inte ens din typ?!
Jag gillar killar som är längre än mig (vilket inte är svårt för jag är 162cm kort), killen får gärna ha ”snobb” stilen. Då menar jag finbyxor, skjorta/piké, lite märkesfreak och gärna mån om sin yttre.
Nu fick jag det att låta som att min älskade prins är skabbig och inte alls intresserad av sitt yttre men så är det INTE!
Saken är att han har häng, 2 meter lång typ… Han har alltså inte finbyxor utan jeans, varken skjorta eller piké men han lär sig att använda skjorta och är JÄTTE fin i de. Och nja, lite märkesfreak är han – han använder väldigt mycket DC (skejtar stilen är det han kör).
Utseendet är inte allt, det är insidan som räknas och den personen jag har förälskat mig i är den mannen jag vill spendera mitt liv med!
Jag älskar min man precis som han är!!
Kommunikation är den viktigaste redskapen i ett förhållande så inget missuppfattas.
Respekt, tillit, humor är också väldigt viktigt. Men sånt kommer av sig själv känns det som.
Behandla dina medmänniskor som du själv vill bli behandlad.
När vi väl får chansen att träffas (känns som att det är väldigt sällan med tanke på hur jag jobbar) så lagar vi mat ihop, tittar på film, tar ett glas vin eller två, alltså ser verkligen till att ha en quality time tillsammans.
Varför skulle jag tröttna på älsklingen liksom, han får mig att skratta, må bra, han förstår mig och jag honom.
Han får mig att känna mig speciell, när jag är svag och lite nere så hjälper han mig upp och blicka framåt, jag kan känna mig trygg med honom och han får mig att känna mig hemma vart vi än är.